Mitt liv var nästan fyllt av glada filurer som dansade runt av glädje i min livsmätare. Magen pirrade av glädje och nyfiken jag kände mej bra på det mesta o jag var lycklig ! Vet inte vad som hänt men den sär mätarn har tatt en paus.. Hittat inte vägen tillbaka och den vägen jag gick på för en vecka den finns inte. Förstår inte, ifall det finns en mening i livet, varför för man inte veta vad de är så man kan gå den meningen o sen bara dö ?

Min blogg är påväg ner, liksom jag. Men ja. Vi hörs. Orkar inte med ett skit bara. Mitt huveud värker o allt jag har att göra finns det ingen plats för.
Åh, måste du göra så att jag mår dåligt? Går lite dåligt i skolan här o där, men bryr du dej inte om ett leende på mina läppar ? Seriöst, jag dör på dej. Men du ska inte få se mej svag, för jag är stark även om du tror att jag inte är de så vet iaf jag det, det räcker.